365 dag 2
Så kom lördagsmorgonen och jag var återigen smått drabbad av panik eftersom jag inte hade någon att gå med på kvällen. Jag hade pratat med några av de andra fansen dagen innan så jag bestämde att hittade jag ingen skulle jag helt enkelt ta en taxi själv, så desperat var jag. MEN turligt nog smsade Giang bara ett par timmar innan framträdandet skulle börja och sa att hon var ledig, så vid sextiden anlände vi till Big C (en av tjejerna från fan cluben hade förvarnat mig dagen innan om att det var bäst att komma tidigt) och fördrev en stund med att skratta åt konstiga skyltdockor och kopiera deras poser.
Till skillnad från föregående dag var det denna dag packat med folk, eftersom fler visste om att 365 skulle uppträda. Det var bl.a. väldigt många yngre tjejer och vi trodde att de bara var där för Dell-eventet (de lottade ut resor och datorer och gav ut gratisgrejer) och skulle droppa av senare, men ack så fel vi hade. Som tur var placerade vi oss så långt fram vi kunde redan från början, för när 365 sedan anlände blev det kaos och folk tryckte på bakifrån så raden längst fram hamnade ända framme vid scenkanten (dagen innan hade det varit en tom halvcirkel nedanför så killarna kunde gå ner från scenen). Det var fruktansvärt, speciellt för mig som inte ens pallar Nordstan på en lördag. Folk armbågades, ryckte en i både hår och kläder, slängde upp mobilen framför ansiktet på de bredvid för att kunna filma från en bättre vinkel, svetten rann och en kunde knappt andas. Till en början försökte personalen skapa lite space och få folk att lugna ner sig men de var tvungna att ge upp till sist för det gick helt inte att kontrollera massan.
Jag försökte mest behålla min plats och hindra andra från att knuffa bort mig, så själva uppträdandena gick inte att njuta av så värst mycket. Setlistan var ungefär densamma som dagen innan med några ändringar, men tyvärr sjöng de inte Tình Yêu Đến, min favoritlåt, denna dag heller :( Hade även hoppats på att de skulle lotta ut album som dagen innan men no such luck...Helt plötsligt var det iallafall över och folk blev som galna och bara rusade upp på scen efter killarna och jag hängde till en början med, men som upplyst av valfri högre makt fick jag plötsligt en snilleblixt, ändrade riktning och sprang mot taxiparkeringen. En annan tjej från fan cluben hade fått samma idé och eftersom där fanns två taxibilar frågade jag henne vilken 365 skulle åka med. Hon sa vänster, men plötsligt fick jag syn på Isaac, jagad av folkmassan, som sprang mot den högra taxin, så jag rusade dit istället. Det var som i en dröm och jag vet inte var denna enorma tur kom ifrån, men när Isaac kom fram till mig hade fansen fastnat eftersom det stod några mopeder parkerade i vägen, och jag fick således ett par sekunder på mig att andfått säga hej, slänga upp mobilen och...
ALLTSÅ. ALLTSÅ. ALLTSÅ!!!!!!!!!!!!!!! Jag kan knappt fatta att jag äntligen, äntligen lyckades. Börjar verkligen tro på att "tredje gången gillt" stämmer. Jag fick tre bilder varav en inte ens är det minsta suddig, det syns inte hur svettiga vi var i verkligheten och Isaac sa "see you soon!" innan han hoppade in i taxin. Jag fick ur mig ett "Thank you so much!!!!!!!" innan fansen hann ikapp och jag snubblade därifrån, rakt in i Jun som kände igen mig och så snällt försökte stanna till för att ta en bild, men denna gång övervann fansen oss och han hann inte mer än att be om ursäkt och säga "see you next time" innan han försvann. Därefter stötte jag på Will som jag faktiskt lyckades ta bild med, men avundsjuka jävlar runt omkring (Giang sa att jättemånga hade sett upprörda ut när jag tog bild med Isaac) slog på min arm så resultatet blev inte bättre än såhär:
Nåja, det blev i alla fall något och även av honom fick jag ett igenkännande och ett "hope to see you soon!". Sedan åkte de och jag snubblade iväg för att leta efter Giang som jag tappat bort, helt yr av eufori och adrenalin. När vi till slut hittade varandra var vi båda helt hysteriska, jag av ovan nämnda anledningar och Giang för att hon sett hela förloppet. Hon ville såklart se bilderna och när jag visade dem och Giang ba "OMG YOU'RE SO LUCKY" och jag insåg att jag, JAG, faktiskt hade pratat och tagit bild med fucking THREE-SIXTY-FIVE, då blev det för mycket och jag började böla. Ja, som en liten fjortis, men jaja...........Jag var bara så glad, lycklig och framför allt TACKSAM att de kom ihåg mig, att de tog sig tid för mig och att Will och Jun till och med försökte prata engelska med mig när de egentligen inte kan. Bilden med Isaac blev min nya profilbild och jag tänker inte byta förrän jag tagit en ny. Den här helgen blev ett minne för livet och jag kommer leva på det ett bra tag framöver. Cảm ơn các anh nhiều nha và hẹn gặp lại. ♥
Kommentarer
Trackback