lina

 

Systrar, bröder, bananflugor och allt däremellan. ASSÅ. JAG HAR FÄRGAT HÅRET. Idén föddes väldigt spontant i fredags efter att jag och Ha hade varit på samma salong och fixat naglarna och hon sa att hon ville göra slingor. Det gick inte just den dagen eftersom Ha hade lockpermanentat topparna dagen innan och var tvungen att vänta tre dagar innan hon ens fick duscha, men igår så! 

 

Jag har inte vågat färga håret innan eftersom jag har psoriasis, men nu blev jag så sugen och orkade inte bry mig så yolo (hade även behandlat hårbotten de föregående dagarna för att ha så lite aktiv psoriasis som möjligt). Än så länge känner jag inte av något och gör förhoppningsvis inte det framöver heller, peppar peppar! Bilden är inte världens bästa (mitt ansikte vägrar samarbeta med kameran) men man ser i alla fall färgen. Jag är jättenöjd!

 

Sitter på Urban Station med Ha just nu och tar en kaffe, efter att ha varit ute och sprungit på stan hela dagen. Eller ja, vi åker ju moppe förstås. Dagen började med att vi åkte till ett kafé med två av Has klasskompisar som hade sagt att de ville träffa mig. Vi spelade jenga, pratade och hade det allmänt trevligt i ett par timmar, innan vi sa hejdå och jag och Ha åkte till Indochina Towers som är ett pyttelitet men fruktansvärt exklusivt shoppingcenter nere vid floden. Vi köpte såklart ingenting men pengarna började ändå längta efter att hoppa ur plånboken så det blev en liten shoppingrunda. Mina ballerinaskor var rätt slitna så efter två turer till marknaden och en till en vanlig skoaffär hittade jag äntligen ett par nya. Även en ny plånbok och världens mysigaste tröja befinner sig numera i mitt ägarskap! Fruktar seriöst för vikten på min väska nu alltså... 

Julafton tillbringade jag som sagt först på dagiset, där det var full rulle med förberedelser inför ett uppträdande av något slag. Det är ganska populärt med såna här har jag märkt, Tom sade att när han var här hade de framfört kommunistiska sånger och tågat runt på led som små soldater. På eftermiddagen åkte vi till stödcentret där vi delade ut tomteluvor till alla barn och jag gav mina julklappar till pojkarna och Câm. Kvällen spenderades med Hanh som hämtade upp mig vid åttatiden och vi åkte ner till floden, mumsade på friterad street food på små grillspett och något froyo-liknande, hängde vid Han River bridge och bara pratade och kollade på folk. Riktigt mysig julaftonskväll!

 

Igår var vi på stödcentret och sen på bebisbarnhemmet, där det utöver den normalt höga ljudnivån just nu är extra stökigt då Volunteer Vietnam har sponsrat dem med nya dörrar och fönster samt en ny mur. På kvällen var det student club som vanligt och det var ett ovanligt roligt möte, trots att det knappt var någon där. Efteråt åkte jag, Lê Na, Nhân och Hanh för att äta chè och crème caramel och jag tror att jag fick i mig något dåligt då, för idag låg jag däckad hela förmiddagen med illamående och dessutom en vagel i ögat. Hur som haver, efter att Trâm Anh köpt ögondroppar till mig och det mesta av lunchen kommit upp igen är jag nu fit for fight igen och göttar mig med stekt kyckling och ris till middag. Jag vet inte riktigt vad jag ska hitta på ikväll, Nuong har åkt till Tam Ky och Hà är upptagen med plugg eftersom de flesta har tentaveckor just nu. Skönt med en hemmakväll annars och att kunna ta igen lite sömn eftersom det brukar bli dåligt med det annars!

 

 

Fikar man i Paris är det självklart macarons som gäller, speciellt när det finns en Ladurée-butik på den terminal jag flyger från. Chokladmacaronen var verkligen to die for, men den högra med hallonsmak var inte så dum den heller!

 

Hej hej hej och oj oj oj! Dagarna har bara flugit iväg och jag har varken haft tid eller lust till att blogga. Kan i och för sig också bero på att endast en dag förra veckan var en normal jobbdag, då mr Viet har varit iväg på massa möten och haft bilen så att vi inte kan åka till alla ställen som normalt. Men nu är det tillbaka till det vanliga upplägget och vi kom ifrån tidigare från dagiset där vi var nu på morgonen, så förbered er på ett sjuhelsikes långt inlägg! Tar bilderna i nästa tänkte jag.

 

Flygresan ner gick relativt smärtfritt, förutom att min transfer från HCMC ställdes in (ändå mest problemfria hittills) och jag samt alla som väntade på mig i Da Nang fick vänta två extra timmar innan det äntligen blev stort kramkalas på flygplatsen. Och det första ALLA sa till mig var: "ÅÅÅÅH VAD VACKER DU ÄR SÅ HIMLA BLEEEEEK GDKGHSRGHDGJKL". Som i de flesta andra östasiatiska länder är så ljus hy som det bara går att få idealet i Vietnam och kombinationen av BB cream+leva i ett land där solen behagar titta fram tre månader om året verkar ha utplånat alla spår av min bränna från i somras såpass att jag nu är objekt #1 för allas avundsjuka. Speciellt Hà som har "oturen" att ha extra mörk hy och ständigt blir kallad indier av de andra.

 

Det var inte bara jag som återvände denna vecka, även Tom, killen från Nederländerna som anlände samma dag som jag åkte hem förra gången, var på kort återbesök sön-fre. Efter den månad han spenderade som volontär har han backpackat runt i Vietnam, Thailand, Laos och Kambodja och nu de sista dagarna valde han att tillbringa här. Riktigt kul att få spendera lite mer tid med honom än de tio timmar det blev sist! Eftersom jag kom på en måndag var det ju möte med 2EC på kvällen så fram tills dess hängde vi på Google Cafe (ja, samma logga och allt...), drack kaffe (ÄLSKADE SAKNADE VIETNAMESISKA KAFFE), käkade lösgodis som jag hade med mig från Sverige (för typ 50 spänn de är fett dyrt på Landvetter bror) och försökte spela kinesiskt schack (fett svårt). Underbart att träffa alla vänner igen!

 

I tisdags var vi lediga och jag spenderade hela dagen tillsammans med Hà. Vi gick på förmiddagsbio kl 11 tillsammans med Trâm Anh, Tom och en ny praktikant på VV vid namn Vi. Jättegullig tjej och vi skojar om att hon är min mormor, haha. Filmen vi såg hette Snowpiercer och den rekommenderas! Efter det käkade vi lunch på Vis mammas restaurang och sen drog vi till ett café där jag och Hà blev fast från 15-20, även efter att de andra åkt hem. Vi skypeade med Kajsa och sen åkte vi och åt bun thit nuong. Dör vad gott det är, har käkat det säkert fem gånger denna vecka och alltid på samma restaurang hASHJFKDJ. Vanlig jobbdag i onsdags, stödcentret och bebis-barnhemmet. Sååå mysigt att få träffa Tuan igen, älskade lille plutten. Jag har köpt en julklapp till honom, Hieu1 och Hieu2 som jag lite naivt hoppas ska få honom att hålla sig åtminstone lite i styr då han har gjort lite dumheter denna vecka. 

 

Och TORSDAG! Det var minsann ingen vanlig dag för det var Linas 20-årsdag, hurra hurra hurra. Precis när jag hade vaknat ringde Trâm Anh och sa att vi skulle på bjudning i Tam Ky som myndigheterna anordnade för att tacka diverse volontärorganisationer och utländska företag i Quang Nam, den provins där Tam Ky ligger. Det var exakt så tråkigt som det låter (tal, tal och åter tal) och inte ens den buffé som bjöds på var någon större höjdare. Den västerländska maten bestod av typ spaghetti och köttfärssås och stekt ris med sån där konserverad morots- och gröna ärtor-blandning ni vet...Kom tillbaka till Da Nang vid halv åtta på kvällen och direkt iväg till födelsedagskalas på en restaurang någonstans i stan med 2EC. Jag fick så många fina presenter, en söt liten burk att lägga pappersstjärnor i av Hà, skor av några av tjejerna och tidigare på dagen även två sjalar av Nhon, en väska av Trâm Anh och ett jadearmband (alla tjejer här har såna) av có Hai. Även Vi sa att hon har en present till mig och jag fasar för vikten på min resväska när jag ska åka hem igen...

 

På fredagsmorgonen var jag på jobbintervju! Mr Viet har en vän som är ägare eller styrelseordförande eller likanande på ett privat universitet här och tydligen är de intresserade av att anställa mig, förmodligen efter att jag har tagit min examen. Jag vet inte exakt och inget är bestämt för det verkade ha uppkommit vissa missförstånd, men de var i alla fall intresserade och det känns ju väldigt skönt att ha ett konkret mål att sikta mot efter jag är klar med skolan. Därefter var det tråkigt nog dags att åka till flygplatsen och ta farväl av Tom, men då han brukar åka till Stockholm någon gång om året för att hälsa på en vän där är det nog inte omöjligt att vi ses igen! Efter tråkigheter måste man såklart pigga upp sig lite, och jag, Vi och Trâm Anh åkte till en skönhetssalong och fick ansiktsmassage, håret fixat och naglarna målade av riktiga proffs. Satan så gött det var. Passande då jag var inbjuden till julfest med en annan studenklubb på samma universitet jag var på intervju hos, men det var inte alls roligt och jag och Hà, som jag tog med mig, flydde fältet efter en timme och hamnade på samma kafé som på tisdagen. Urban Station, vårt nya standardhäng <3

 

Lördagen tillbringade jag tillsammans med Nhân och två av hans studenter, de två bästa som han ville bjuda på kaffe som avslutning på kursen. Jag hade fått några jättestora myggbett under natten och när jag vaknade i söndags hade det blivit ännu värre. Hade så många bett att jag såg ut som en aknedrabbad tonårspojke. Så jag och Hà åkte både till sjukhus och apotek där vi fick tag på någon salva som inte bara hjälpte mot betten, utan även har gjort underverk med min psoriasis. Får köpa på mig ett lager innan jag åker hem! Sen fikade vi, köpte present till 2EC:s julfest och mötte upp Nana för lite grillat. Det var dock både dyrt (med vietnamesiska mått mätt, kostade 20 kr för tre personer) och snålt med mat så när Nana bjöd hem oss på middag tackade vi gladeligen ja. Det var en speciellt armé-dag i söndags och då hennes pappa är gammal soldat var det fullt hus. Vid åtta hade Kun bjudit med oss till en bar för kaffe och livemusik men när jag och Nana kom dit var det fullsatt så vi åkte till marknaden istället. Jag köpte en ny present (tjejerna ger till killarna och vice versa och Nana tyckte inte att den nyckelring som jag hade köpt passade en kille) och även en ny röd jumper att ha på festen. 

 

Igår måndag markerade min en-vecka-sen-ankomsten-dag och vi åkte till bebis-barnhemmet och stödcentret. På kvällen var det äntligen dags för den efterlängtade julfesten och vi hade en grym kväll, först med lekar och presenter i klubbrummet och sen vidare ut för öl och mat. Presentutdelningen gick till som så att man drog en namnlapp och gav sin present till den personen, som sen i sin tur drog en namnlapp och gav sin present. Min julklapp fick jag från Kun och vantarna jag köpte gick till Mike. Han hade önskat sig exakt det sade han så det var ju perfekt!

 

Och idag är det julafton! Jisses hörni vad snabbt det gick. Jag har knappt tänkt på det alls och jag kan knappt beskriva i ord hur skönt det har varit att undanslippa julstressen detta år. Dock är julstämningen i Vietnam ovanligt hög för att vara ett land som inte firar jul. Konstant spelas det diverse mer eller mindre uthärdliga versioner av Feliz Navidad, Last Christmas, All I Want for Christmas is You, Jingle Bells, unga killar står utklädda till tomtar utanför var och varannan affär för att locka kunder och överallt ser man julgranar, glittergirlander, snöflingor och MERRY CHRISTMAS uppsatt i fönstren. Om det är såhär på en högtid man knappt firar kan jag inte ens föreställa mig hur det är under Têt, det kinesiska nyåret, som är den absolut största högtiden och som folk förbereder sig för i månader innan. 2014 infaller nyåret den 31:a januari och jag är så himla ledsen att jag inte kan stanna tills dess! Meeen, som sagt, förhoppningsvis får jag i framtiden chansen att fira Têt här i många många år :))

 

Just nu är det lunchvila och vid två ska vi till stödcentret för att fira lite jul med dem där. Hanh har bjudit ut mig på försenad födelsedagsfika ikväll då han inte kunde vara med i torsdags och så har jag tänkt att jag ska försöka få till lite Skype med familjen också. Har med andra ord en helt okej julafton här också!

 

 

Min helg har varit riktigt mysig med julmat, julmarknad och en himla massa snö. Jag avskyr snö men den passade liksom in på stämningen denna helg och sen höll jag mig mest inomhus förstås. Men det var ändå bra på ett sätt för jag fick letat fram mina gamla fejk-uggs ur klädkammaren! Hade faktiskt glömt att de fanns i min ägo. Åh vad jag älskar dem. Så fula men ändå världens skönaste skor. 

 

Nåja, idag visar termometern sex plusgrader och det enda spår av snön jag kan upptäcka är en envis hög på andra sidan gatan. Skönt det då jag har massa grejer att göra denna vecka som kräver att jag kan sätta foten utanför dörren. Skola, tenta på fredag och saker som behöver inhandlas i sista minuten. För på söndag åker jag. TIll Vietnam. I en månad. HUR GALET???

Har landat i Skene även denna helg för att få lite avkoppling innan tentaveckan drar igång. Jag är sjukt nervös för att vara ärlig eftersom jag inte riktigt vet hur upplägget kommer vara! Men bara att nöta och hoppas på att det fastnar. 

Kom hit igår kväll efter en gofika i Haga med Johanna och Cissi. Denna citron- och marängpaj som jag åt var inte illa, men jag måste ändå säga att min egen smäller högre. Husarens får också stort, stooooort minus för den enorma gräddblaffan de slängde på utan att ens fråga. Grädde är en av de få saker som verkligen inte faller mig i smaken och enligt mamma har denna avsky tydligen suttit i hela livet...

Så var jag då tillbaka efter en helgvistelse i Stockholm, även om jag tog fel på avgångstiden hem och därmed fick åka hem på måndagen istället...Klassisk Lina. Jag har i alla fall haft det grymt och det var så kul att träffa mina fina vänner igen.

 

Tina mötte mig på stationen och vi tog en fika (Espresso Houses saffransbulle, mmMMMmmMmmmMm säger jag bara) medan vi väntade på att Anna skulle sluta sin praktik. Senare åkte jag och Anna till hennes pappa i Norrtälje, då hon hade en tandläkartid där 07:15 på fredagsmorgonen. Ni kan ju gissa hur pigga och glada vi var när vi rullade ur sängen 05:00...Efter det åkte vi hem till Anna så jag äntligen kunde lämpa av min resväska jag hade släpat runt på ända sedan jag anlände, för att sedan fortsätta mot Älvsjö där årets SACO-mässa just gick av stapeln.

 

Anna går ju sista året på gymnasiet nu och efter det är hon sugen på att söka till textilingenjör vilket hon i så fall kommer läsa i Borås. Fattar ni?? BORÅS!!!! Kommer hon in ska vi flytta ihop och ha världens fest varje dag. Tänk er att bo med sin bästa vän, det är så bra att jag inte ens vågar hoppas. Så hon skaffade sig lite info om textilingenjörs-linjen och jag träffade Frida från Blueberry, min underbara kontaktperson där som jag aldrig hade kommit till Vietnam utan. Hon var supertrevlig i verkligheten också och jag och Anna gick även på två av Blueberrys seminarier, ett som Frida höll i om volontärarbete och ytterligare ett som handlade om att studera koreanska/japanska i respektive länder. Vi har pratat om att göra något sådant kanske nästa sommar så det var det perfekta tillfället att få information.

 

På kvällen var det sedan dags för helgens höjdpunkt, nämligen årets sista Kpop Nonstop-klubb! Kpop Nonstop är en förening som anordnar diverse kpop-events för fans i Sverige och övriga skandinaviska länder. Till exempel har de bara nu i höst lyckats få hit VIXX som första kpop-artist att uppträda i Skandinavien, SM Entertainments koreografteam BeatBurger som är upphovsmän till jättemånga av de mest populära danserna inom kpop och kpop-bloggarna Eat Your Kimchi. Genom insiderkällor har jag även fått reda på att Kpop Nonstop var jättenära att fixa hit Teen Top när de gjorde sin Europa-turné i vintras...

 

Det var min första gång där och jag hade superkul! Kom med på vimmelbild och allt hehe (även om halva mitt ansikte doldes av en ljuseffekt). Vi ramlade in genom dörren vid fyrasnåret ungefär men jag och Nea somnade inte förrän vid halv sex för att vi låg och skrattade åt diverse saker...Satt gött med en pizza några timmar senare, på kvällen kom Tina och vi handlade och gjorde räkmackor. På söndagen drack jag min första bubble tea i Sverige och deras kortläsare funkade inte så vi fick dem gratis! Helt klart prisvärt även om de inte var lika goda som i Da Nang.

 

Ikväll skulle jag och mamma egentligen gått på ett event på First Hotel G för folk som är adopterade från Vietnam, men både hon och jag hade glömt bort det och hon hade dessutom fått akutoperera ett finger imorse pga någon cysta hon hade där. Inget allvarligt men då Johan hade fått hämta henne från sjukhuset efteråt var hon inte riktigt i stånd att kasta sig i bilen och köra till Göteborg. Tråkigt att inte heller jag mindes så jag kunde gått själv då en kvinna vid namn Quynh Huong som mamma och pappa träffade vid min adoption skulle vara närvarande. Dock sade mamma att de har sitt kontor i Kungsbacka så förhoppningsvis var inte det här sista gången!

 

Värst vilket långt inlägg detta blev men så går det när man inte bloggar på en vecka och gör massa saker under den tiden...håll till godo!